Mörbylångamodellen

Bakgrund

Äldreomsorgen behöver successivt komma bort ifrån centraliserad definiering och beslut av hjälp till de äldre genom standardinsatser, centraliserad planering av medarbetarnas tid, styrning av ekonomi efter beviljade insatser och funktionell indelning i stuprör.

Äldreomsorgen behöver successivt införa en hemtjänst med personcentrerat arbetssätt och behovsanpassad vård, innebärande högre personlig kontinuitet och minskad minut-/tidsstyrning utifrån mindre team, större frihet och mandat för medarbetarna att själva planera och utföra insatser utifrån brukarens behov.

Traditionellt ledarskap och organisationskultur har en tendens att skapa litet handlingsutrymme för de medarbetare som arbetar nära de som organisationen är till för. När beslut fattas långt ifrån kärnverksamheten tenderar de som sitter på mandatet att ha liten eller ingen insyn i behoven hos dem som verksamheten är till för.

Problematiken kring central planering

• Det digitala planeringssystemet är inte verklighetsförankrat vilket resulterar i onödiga besök och onödiga körsträckor.
• Bild av att arbetsdagen skulle vara mycket mer belastad än den faktiskt blev.
• Vissa brukare behöver egentligen längre besök, men inte säkert att medarbetarna får gehör för detta.
• Vikarier sätts ofta in i onödan vid frånvaro, eftersom centrala planerare saknar insyn i om verksamheten ändå skulle klara dagen utan vikarie.
• Information om nya brukare kommer först samma dag som insatsen startar.
• Generellt svårt för personalen att få tag i varandra – central planering har begränsade telefontider, biståndshandläggare nås inte när behov ändras.
• Den centrala planeringen resulterar i en planering av arbetspasset som medarbetarna får ta del av via sina mobiler. Planeringen är i detalj och insatserna planerade på minuten, liksom körtiden.
• Alla utförda insatser ska registreras när medarbetarna är hemma hos brukarna vilket resulterar i ett fokus på mobilen under besöket.
• Stor vikt läggs på att den utförda tiden ska stämma överens med den planerade tiden.

Brukarnas perspektiv

• Viktigt med kontinuiteten, att det är ett känt ansikte som kommer hem till dem.
• Viktigt att brukarna får klara så mycket de kan själva för att vara självständiga och bo hemma så länge som möjligt.
• Upplevelse av att hemtjänstpersonalen ofta är stressade.

Nya sätt att organisera hemtjänsten

Medarbetarna och cheferna skapar ett system, där medarbetarna som är närmast dem de hjälper, har kontrollen över vilken hjälp som skall ges, när och hur. Systemet innebär att medarbetarna inom hemtjänsten organiseras i mindre team med större ansvar över både planering och utförande av den praktiska hjälpen, allt utifrån medborgarens behov.

• Medarbetarna planerar själva sina arbetsdagar hos brukarna. Fasta rundor som dokumenteras.
• Likadana arbetsdagar, frånsett om det var ändrade behov hos brukarna. Indelning av arbetsgruppen med medarbetare i olika arbetsrundor.
• Gruppen beslutar själv om det behövs en vikarie när någon medarbetare är frånvarande.
• Slutar med registreringen av alla utförda insatser. Fokus är ett nära ledarskap med utökade dialoger.
• Hemtjänstgruppen kan nå biståndshandläggare via direktnummer. Biståndshandläggarna involverar medarbetarna i ett tidigt stadie om en ny brukare är aktuell.
• Trygg hemma – en insats där brukaren efter sjukhusvistelse kommer hem med ett “öppet beslut”. Medarbetarna tar emot brukaren och avsätter tid första dagen.
• Mallen för genomförandeplaner ändras så att det blir lättare för tillfällig personal att veta hur den aktuella brukaren önskade sina insatser.

Resultat sedan införandet

Ledningens och politikens roll

De positiva effekterna bygger på att de strukturella förutsättningarna i organisationen har förändrats och kräver en modig ledning och modiga politiker som fattar beslut om att:

• Ta bort central planering
• Avveckla de digitala planeringssystemen
• Slopa kontrollen av medarbetarna