Arbetet mot fler heltidsarbetande är en del av kompetensförsörjningen. I en situation där färre ska räcka till fler inom välfärden behöver den arbetstid som finns användas på ett hållbart och värdeskapande sätt.
Utgångspunkten är verksamhetens uppdrag, att skapa kvalitet för brukaren, och att samtidigt skapa förutsättningar för medarbetare att vilja, kunna och orka arbeta heltid.
Många organisationer har infört heltidsarbete som norm. Om det sker utan att kartlägga utgångsläget finns en risk att införa heltid i en deltidsorganisering, där strukturer, arbetssätt och synen på arbete inte förändras i takt med sysselsättningsgraderna.
Arbetet behöver därför börja med en grundläggande kartläggning av budget, bemanning och arbetets innehåll. Det handlar om att förstå vad som faktiskt ryms inom givna ramar, hur bemanningen påverkas när fler arbetar heltid och vad arbetstiden faktiskt används till.
Kartläggningen behöver ge en tydlig bild av:
Exempel på vad som kan kartläggas:
Den tiden behöver fördelas utifrån verksamhetens faktiska behov över dygnet, till exempel när brukarbehov, insatser och arbetsmoment är som störst. Samtidigt behöver det finnas en medvetenhet om att hur tiden används också påverkar kvalitet, arbetsmiljö och medarbetares möjlighet att arbeta heltid över tid.
Där tid samlas mitt på dagen behöver det vara tydligt vad den ska användas till. Om innehållet inte är definierat finns en risk att tiden uppfattas som överflödig eller som något som ska fyllas.
Samtidigt påverkas omfattningen av tiden av hur arbetstiden förläggs, till exempel längd på pass, nattorganisation, antal lediga dagar och helgfrekvens.
En central fråga är därför inte bara hur tiden fördelas, utan vad som räknas som arbete och vilket uppdrag medarbetarna har under sin arbetstid.
Tiden bör medvetet användas till sådant som är avgörande för kvalitet, kontinuitet och en hållbar arbetsmiljö, men som ofta trängs undan i en pressad vardag, till exempel:
Detta är inte något som sker vid sidan av verksamheten utan en del av kärnuppdraget.
I många verksamheter finns en kultur där brukarnära arbete värderas högst, medan andra delar av arbetet riskerar att ses som mindre viktiga. För att heltidsarbete som norm ska fungera behöver hela uppdraget synliggöras och värderas, så att tiden används på ett sätt som både stärker kvaliteten för brukaren och gör arbetet hållbart för medarbetarna.
Omställningen till fler heltidsarbetande påverkar kvalitet, kostnad och arbetsmiljö. Det innebär att frågan inte enbart är schemateknisk utan handlar om vilka prioriteringar som görs i verksamheten och hur uppdraget förstås.
Dialogen med politiken behöver därför handla både om kostnad och om vad en heltidsorganisation innebär i praktiken, i termer av innehåll i arbetet, kvalitet och arbetsmiljö.
Inom givna budgetramar krävs tydliga prioriteringar. Det innebär att vara klar över:
Det handlar också om att skapa samsyn kring vad det innebär att vara på jobbet.
Ska tiden främst användas till brukarnära arbete, eller ska den också rymma introduktion, utveckling, utbildning och kvalitetsarbete?
Olika val ger olika effekter på kvalitet, arbetsmiljö och kostnad. Dessa behöver vara tydliga, medvetna och förankrade, både i ledning, hos chefer och i arbetsgrupper.
En gemensam förståelse för uppdraget och arbetets innehåll är en förutsättning för att skapa acceptans och engagemang i omställningen.
Arbetet behöver följas upp löpande och utgå från samma logik som kartläggningen.
Det handlar om att säkerställa en gemensam bild av:
Uppföljningen behöver visa vad de tillkommande timmarna faktiskt ger, både i verksamheten och för medarbetarna.
Exempel på vad som kan följas upp:
Genom att koppla uppföljningen till de prioriteringar som gjorts blir det möjligt att förstå effekterna av dem och justera vid behov.
Kärnan är att tydliggöra sambandet mellan hur tiden används, vilka val som görs, hur arbetet upplevs och vilka effekter det får för kvalitet, arbetsmiljö och kompetensförsörjning.
När färre ska räcka till fler handlar det inte om att förändra scheman, utan om hur vi använder den arbetstid som finns. När hela uppdraget synliggörs — både det brukarnära arbetet och det som skapar förutsättningar för kvalitet, lärande och utveckling — blir det möjligt att använda tiden på ett sätt som håller över tid.
Använd tiden medvetet. För verksamheten, för medarbetarna och för de som verksamheten finns till för.
Ladda ned innehållet som PowerPoint-presentation — för att ta del av det på egen hand eller visa upp för andra.